SPRÅKUTVECKLING OCH MODEORD
Att vårt språk utvecklas är naturligt. Världen globaliseras och med den förändras språket. Den tekniska utvecklingen ger oss också nya ord hela tiden.Tänk efter hur många nya ord vi fick tack vare datornas intåg i våra liv. Många ord som vi strör oss med idag var obegripliga bara för tjugo år sedan.
Varje år får vi nya ord som upphöjs till riktiga ord och som sedan kommer in i ordlistorna.
Vi har också en annan förändring av språket som sker ute bland folk. Ord och uttryck som förändras i betydelse spontant och utan närmare förklaring, och som sedan används av alla och envar.
Man kallar det modeord, och här är några exempel.
Minns ni när "ses" blev "syns"? Någon gång i skarven mellan sextio- och sjuttiotalet började vi säga "vi syns" i stället för "vi ses". Ett slarvigt språkbruk som så småningom blev accepterat - åtminstone i talspråk.
Att "spendera" tid är direkt hämtat från engelskan och är ett exempel på en anglicism - alltså ett låneord. I svenskan spenderar vi pengar men knappast tid om vi ska vara ärliga. Men helt fel språkligt är det inte enligt uppgift, men fånigt, i alla fall i min ordbok.
Ni som var med minns säkert när ordet "häftigt" bytte skepnad. Från att betyda plötsligt, intensivt eller våldsamt fick det en positiv skepnad. "Häftigt" blev någonting mycket bra helt enkelt och så har det förblivit. I början av sjuttiotalet hörde jag talas om det för första gången.
Det lilla obehagliga ordet "fet" har fått en lustig betydelseförskjutning. En "fet fest" är en en brakfest. Eller hur? Att "rocka fett" är att verkligen göra succé. "Fet" dök upp i sina nya kläder i slutet av nittiotalet.
Nutida och aktuella exempel är inte svårt att finna.
Hur ofta hör vi inte nu i olika sammanhang att något "inte är hugget i sten"? Var och varannan politikerintervju innehåller uttrycket. Inte så konstigt med tanke på hur ofta politiker svänger sig fram och tillbaka med t ex sanningen.
Stenhuggeriet dök upp på allvar 2012 och lär hänga kvar tills något nytt dyker upp.
Ytterligare ett exempel är "att göra skillnad". Om någon "gör skillnad" så utmärker man sig på ett positivt sätt. En hockeytränare säger t ex att det gäller att "göra skillnad därute". "Därute" är alltid isen på hockeyspråk om ni inte visste det.
I hockeyn finns fler exempel. Nu har man lite snobbigt dammat av det latinska "momentum". Leif Boork lär vara först med att använda det. Det betyder ungefär "avgörande ögonblick".
Exemplen är många men det som intresserar mig är HUR dessa ord dyker upp. Var och i vilket sammanhang dyker orden upp allra först och av vem?
Någon måste ju ha varit först, eller hur?
I exemplet "momentum" vet vi kanske.
Men vem sjutton var först med "fet" och stenhuggeriet?